Öppna föreläsningar i Historia i ABF-huset

Name: Öppna föreläsningar i Historia i ABF-huset
Start: 2025-10-06T18:30:00+02:00
End: 2025-10-06T20:00:00+02:00
Location: Sveavägen 41, 111 83 Stockholm, Sweden

Schedule

Mon Oct 06 2025 at 06:30 pm to 08:00 pm

UTC+02:00

Location

Sveavägen 41, 111 83 Stockholm, Sweden | Stockholm, ST

Välkommen att ta del av höstens öppna föreläsningar i historia i ABF-huset! Föreläsningarna i ABF-huset är alltid gratis och öppna för alla.
📌 22 september - Att kunna plöja – och vinna status: lantbrukskunskaper i det tidiga 1700-talet
År 1727 gavs det ut fyra lantbruksverk i Sverige. Författarna var sinsemellan mycket olika: en präst, en industriidkare, en lektor och en godsägare. Men en sak hade de gemensamt. Deras verk var tänkta att handla om mycket mer än om hur man rent praktiskt skulle utöva lantbruk.
Hur ska man förstå författarnas idéer om makten över samhället och de praktiska kunskaperna? Och hur kan man förstå deras kamp om kunskapen i ett längre tidsperspektiv?
Föreläsare: Linnea Bring Larsson, fil.dr. i historia och verksam vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
📌 6 oktober - Fattigbyggnadsfonden – socialt byggande och spekulation i 1800-talets Stockholm
Fattigbyggnadsfonden i Stockholm gav från 1849 lån till så kallade fattigbyggnader. Det var hyreshus som byggdes av privata byggherrar med fördelaktiga lån under speciella villkor.
Byggkraven var strikta och husen skulle bebos av fattiga arbetare. Husen stod under överinsyn av Stockholms stadsnämnd, som bland annat bestämde hyrorna. Några av byggnaderna finns kvar än idag. Hur fungerade dessa ambitioner, på en marknad som präglades av spekulation.
Föreläsare: Hannes Rolf, fil.dr. i historia, forskarassistent vid Stads- och kommunhistoriska institutet och postdoktor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Christopher Vainesworth är doktorand vid Konstvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet och arkivarie på Stockholms stadsarkiv.
📌 20 oktober - Kunskap, kärlek och karriär: utbildning och social mobilitet under 1600-talet
När skolsystemet byggdes ut i Sverige under 1600-talet ökade tillgängligheten och skolorna blev viktiga arenor för dem som ville förändra sina livsvillkor. I ståndssamhällets Sverige varbörd, kunskap och karriär viktiga.
Men hur såg sambandet mellan utbildning och social mobilitet ut? Hur kunde en bondson bli präst eller ämbetsman? Och vem lyckades ta sig fram – och till vilket pris?
Föreläsare: Pontus Folkesson, fil.dr. i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och projektledare för Genealogiska föreningens projekt ”Skolmatriklar: ett generalregister”.
📌 3 november - Statarnas förfackliga kamp och vardagliga motstånd i Stockholms län 1890–1920
Statarna var en av de sista arbetargrupperna som organiserades sig fackligt. Men redan under åren 1890–1891 inträffade en serie förfackliga skördestrejker vid ett flertal jordegendomar nära Stockholm. Detta blev startskottet för en utdragen förfacklig kamp på jordbrukets arbetsmarknad i östra Mellansverige.
Vilka former tog sig denna kamp? Och vilka konsekvenser fick den på sikt för den fortsatta kampen för människovärdiga arbets- och levnadsvillkor?
Föreläsare: Gustav Nyberg, fil.dr. i historia och verksam vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
📌 19 november - De svenskspråkiga i Finland och hotet från fascismen på 1920- och 1930-talen
I de länder där fascisterna kom till makten på 1920- och 1930-talen såg minoriteternas framtid mörk ut. Trots det stod de svenskspråkiga i Finland kluvna inför högerextremismens frammarsch både i Europa och i hemlandet. Åsikterna gick isär om fascismen som ett hot eller en möjlighet.
Vilka var de finlandssvenskar som mobiliserade till motstånd mot fascismen och vilka var deras motiv? Vad hade deras antifascism med deras svenskspråkighet att göra?
Föreläsare: Anders Ahlbäck, docent i nordisk historia och undervisar och forskar vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
📌 1 december - ”En generös flyktingpolitik?” Hjälp till akademiska flyktingar under 1930-talet
Efter att nazisterna kom till makten i Tyskland 1933 avskedades många med akademiska anställningar, främst judar.
Många valde att fly, men hade svårt att få fotfäste i tillflyktsländerna. För att bistå dem grundades i Sverige ”Insamlingen för landsflyktiga intellektuella”, där några borgerliga kvinnor var drivande.
Vilka grupper var det som var aktiva i denna organisation? Hur försökte de agera gentemot den restriktiva flyktingpolitik som drevs?
Föreläsare: Pär Frohnert är professor emeritus i historia vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
Arrangeras av Historiska institutionen vid Stockholms universitet och ABF Stockholm. Läs mer här: https://www.su.se/historiska-institutionen/nyheter/%C3%B6ppna-f%C3%B6rel%C3%A4sningar-i-historia-p%C3%A5-abf-huset-h%C3%B6sten-2025-1.643505