Anna Bjerger | Home Encyclopedia

Name: Anna Bjerger | Home Encyclopedia
Start: 2025-03-15T12:00:00+01:00
End: 2025-03-15T16:00:00+01:00
Location: Fredsgatan 12, 111 52 Stockholm, Sweden

Schedule

Sat Mar 15 2025 at 12:00 pm to 04:00 pm

UTC+01:00

Location

Fredsgatan 12, 111 52 Stockholm, Sweden | Stockholm, ST

Vernissage lördag 15 mars kl. 12–16
Reception Saturday March 15, 12–4 pm
(scroll down for English)
Vi har glädjen att presentera Anna Bjergers fjärde separatutställning på galleriet. I ’Home Encyclopedia’ visas målningar utförda det senaste året. I samband med utställningen produceras en katalog där konstkritikern Karin Faxén Sporrong skrivit en text som ni kan läsa i sin helhet här nedan.
”En plötslig skiva ändrar hela tallriken, det gör det plötsligt.”
– Gertrude Stein, Ömma knappar, 1914
En vitlök. En sönderläst husmorsbibel. Två nudlar, kokta och vitskimrande. En bit kaka, som man nog precis kan nå. Det allra sista salladsbladet i skålen.
I Anna Bjergers måleri finns ett visst förhållningssätt till det konkreta och det vardagliga. Det som omger oss och är där hela tiden. Det tycks vara den helt och hållet vanliga världen som hon väljer att skildra. Objekten och sakerna som sådana. Men också en alldeles särskild blick, som inte är helt lätt att formulera. Den är som laddad av förundran, inför det synliga. Som om man ser för första gången. Varje gång.
Efter att länge ha utgått från anonyma fotografier i sina målningar, har hon sedan ett par år tillbaka börjat måla sin nära verklighet utan det mellanled som fotografiet utgör. Det finns en direkthet i hur hon arbetar med den visuella världen nu, som inte alltid funnits där. I samma process gav hon också målningarna större format; ett rent tvingande element till närmre betraktande av motiven.
Måleri är en balansakt mellan absolut närvaro i nuet och ett oundvikligt refererande till det som varit. Målningarna i Home Encyclopedia är ett resultat av den balansakten. Konsthistorien gör sig påmind när man har med gestaltande av saker i förhållande till rum att göra: stilleben löper som en underström genom århundraden av måleri. Vid första anblicken har målningarna i sviten kanske inte så mycket med stilleben på antikens väggar, 1600-talets blomsterarrangemang och barockens vanitasmotiv att göra. Det handlar ju inte alls om det dramatiskt och strategiskt belysta; uppvisandet av ett materiellt överdåd. Snarare finns då ett släktskap med Giorgio Morandis stilleben från 1920-talet, ett anspråkslöst förhållningssätt och en meditativ enkelhet.
Sviten går på sätt och vis i en slags klinch med det sedan länge förflutnas symbolrika arrangemang. Målningen av den döda ekorren tar spjärn i triumfatoriska representationer av dödade djur, men inordnar sig i vår samtids ödmjukade förhållningssätt till naturen.
Två av höjdarna i det klassiska stillebenets symbolspråk intar sin rättmätiga plats, i dominant format. Men svitens enda skelettdel är ingen elegant dödskalle: det är en fisks rensade skrov, som klar för komposten. Och om hummern i guldålderns Nordeuropa återgavs i ett överdådigt sammanhang, så är den här alldeles ensam.
I Anna Bjergers målningar finns i grunden ett stillsamt och uppmärksamt reflekterande över det konkreta och synliga. Det vi omger oss med. Det analoga, kanske? Ett betraktande och ett långsamt frammanande av det omedelbara och orörliga objektet. Måleri i allmänhet, men stilleben i synnerhet, har alltid varit en form av omöjlighet, som svart magi; ett hindrande av livet och tiden, en handling som förvandlar livets flyktighet till ett artificiellt nu: om det så gäller en temuggs varande i en säng, en pralins narrativ eller ett ägg som steks i stekpannan. Det handlar om avvägningar som ska göras. Förflyttningar av föremål för att hitta rätt, för att skapa en rörelse och balans i bilden. Funderingar, över vilket rum som föremålen befinner sig i egentligen. Det finns inget sedan eller förut. Inget annat, någonstans. Det finns bara ett seende som är präglat av förväntan; en säregen tystnad. För vanlighetens föremål är de enda tillförlitliga. En värld må ju vara i gungning och allt liv kan försvinna i ett moln av damm. Tingen finns kvar. En liten flaska Cointreau. En bukett torkade blommor väntande i nattens ljus. Och samma bukett, i dagsljus.
– Karin Faxén Sporrong

Anna Bjerger, f.1973 i Skallsjö, bor och arbetar i Småland och Malmö. Hon är utbildad på S:t Martins School of Art and Design och Royal College of Art i London. Efter detta har hon ställt ut regelbundet i Sverige och internationellt. Hennes senaste utställning tillsammans med Chantal Joffe visades på konsthallen Gammel Strand i Köpenhamn och på Hellvi Kännungs, Gotland. Bjerger är representerad i samlingarna på bl.a. Moderna Museet, Stockholm, Louisiana Museum of Modern Art, Danmark, SMK Statens Museum for Kunst, Danmark, Sveriges Riksdag, Stockholm och Stedelijk Museum, Amsterdam, Nederländerna samt i mängder av privata och publika samlingar över hela världen.
--
We are pleased to announce Anna Bjerger’s fourth solo exhibition at the gallery. ’Home Encyclopedia’ presents new paintings made in the last year. In connection with the exhibition, a catalogue is produced in which the art critic Karin Faxén Sporrong has written an essay. Read the full text below.
”A sudden slice changes the whole plate, it does so suddenly.”
–Gertrude Stein, Tender Buttons, 1914
A garlic bulb. A well-thumbed housewife’s manual. Two noodles, cooked and shimmering white. A piece of cake, just about within reach. The very last lettuce leaf in the bowl.
Anna Bjerger’s paintings reveal a certain approach to the concrete and quotidian. What surrounds us and is there all the time. It appears to be the perfectly ordinary world that she chooses to portray. The objects and things as they are. But also a very singular eye that is not entirely easy to define. It is as if it were charged with amazement at the visible. As if we were seeing it for the first time. Every time.
After long having based her paintings on anonymous photographs, she started a couple of years ago to paint the reality around her, without intermediary photographs. There is an immediacy in how she works with the current visual world, which has not always been there. In the same process, she also made the format more monumental; an element that begs closer scrutiny of the motifs.
Painting is a balance between total presence in the now, and inevitable references to what has passed. The paintings in Home Encyclopedia are one result of that balancing act. We are reminded of art history whenever objects are portrayed in relation to space: the still life runs like an undercurrent throughout centuries of painting. At first glance, the paintings in this series may not seem to have much in common with the still lifes of Greco-Roman murals, 17th-century floral compositions or Baroque vanitas motifs. They are not about dramatic or strategic emphasis, displaying of material opulence. Instead, there is a kinship with Giorgio Morandi’s still lifes from the 1920s, an unassuming attitude and a meditative simplicity.
In some sense, the series grapples with the symbolically-laden arrangements of the distant past. The painting of the dead squirrel braces itself against triumphant representations of killed animals but complies with our contemporary humbled approach to nature.
Two mainstays of the classical still-life symbolism claim their rightful position, in a dominant format. But the only skeleton part in the series is not an elegant skull, but the cleaned carcass of a fish, as if ready for composting. And where the lobster was staged in sumptuous settings in the North European golden age, it is all alone here.
Anna Bjerger’s paintings fundamentally convey a serene and observant reflection on the concrete and visible. The things we surround ourselves with. The analogue, perhaps? An observation and a slow invocation of the immediate and immobile object. Painting in general, and the still life in particular, has always been a form of impossibility, like black magic; an obstruction of life and time, an act that turns the transience of life into an artificial now: whether this be the presence of a tea mug in a bed, a chocolate’s narrative, or an egg frying in a pan. It is about weighing up the situation. Repositioning objects to find the way, to create movement and balance in the picture. Reflecting on what space the objects are actually located in. There is no after or before. Nothing else, anywhere. There is only a seeing, characterised by expectation; a rare silence. The ordinary objects are the only reliable ones. A world may be in turmoil and all life may disappear in a cloud of dust. The objects remain. A small bottle of Cointreau. A bunch of dried flowers waiting in the nocturnal light. And the same bunch, in the light of day.
–Karin Faxén Sporrong
Translation: Gabriella Berggren

Anna Bjerger, b.1973 in Skallsjö, Sweden, lives and works in Småland and Malmö. She was educated at St. Martin’s School of Art and Design and The College of Art in London. Since then she has exhibited regularly in Sweden and internationally. Her most recent exhibition with Chantal Joffe was shown at Gammel Strand in Copenhagen and at Hellvi Kännungs, Gotland. Bjerger is represented in the collections of Moderna Museet, Stockholm, Louisiana Museum of Modern Art, Denmark, SMK Statens Museum for Kunst, Denmark, Sveriges Riksdag, Stockholm and Stedelijk Museum, Amsterdam, the Netherlands, among others, as well as in numerous private and public collections worldwide.